Prova dig fram i vinbryggningen bland alla frukter och bär

För bästa möjliga resultat vid tillverkning av vin är det angeläget att frukterna som används behandlas på rätt sätt. Hemmaframställning av Vin skriven av Kjeld Erlandsen är en bok som absolut rekommenderas för att erhålla bättre koll. Den är fullmatad med goda råd och tips. Författaren har flera års erfarenhet av vinframställning och redogör utförligt och detaljerat hur man ska gå till väga.

I vinframställningen ska man göra skillnad på olika sorters bär, och skilda sorters frukter. Varje specifikt bär eller frukt kräver nämligen sin unika procedur.

Hårda och saftiga frukter såsom päron, pumpa och äpple måste sköljas i varmt vatten och rengöras ordentligt. Man får inte glömma att också stjälken och flugan ska rensas. Kärnorna i äpplen kan med fördel vara kvar och de behöver inte vara skalade. I järnhandeln och liknande kan man handla en äppeldelare som funkar ypperligt för att dela äpplena. Dessa hårda och saftiga frukter brukar sällan lämna mycket med fruktrester och jäsningen som krävs är omkring 3-4 dygn.

Erlandsen tar givetvis också upp mjuka saftiga bär och nämner bland annat körsbär och vinbär som exempel. Det är viktigt att sortera undan blad och även dåliga stjälkar från bären. Därpå ska de mosas i ett kärl med hjälp av händerna alternativt en potatispress. Man får se till att inte krossa kärnorna.

Kärnor från till exempel körsbär och plommon kan man när man silat hopa in för att göra Cherry brandy. Mjuka saftiga bär jäser på ungefär 2-4 dygn. I regel något snabbare än hårda saftiga frukter.

Fastän rabarber räknas som en grönsak används den mest som frukt. Det går därför så klart att framställa smakligt vin på rabarber. Men man ska tänka på att rabarber enbart ska användas för vinframställning i maj och juni. Ifall rabarberna är för gamla eller träiga kan vinet få en besk smak som inte är önskvärd. För att undvika att vinet ska bli ljusrött bör stjälkar skollas med kokande vatten samt skalas. Länk till mera information.

Det rekommenderas att rabarberstjälkarna delas i ungefär 3-4 långa bitar som får koka i ¼ liter vatten per kg. De ska kokas så länge att de blir möra. Pressa därefter ur saften i ett spann och tillsätt 2 gram vinkrita per kg rabarber. Oxalsyran i rabarberna neutraliseras av kritan. Låt rabarberna få stå till nästa dag. Häll försiktigt och noga över saften i ett jäskärl. Vid vårdslöshet kan vit bottensats som bildats komma med. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.

Rönnbär, nypon och slånbär räknas som torra friska bär. Med tanke på att de har en mäktig aromrikedom och innehåller mindre saft är de extra lämpade för starkviner. Här gäller det också att avlägsna stjälk och fluga. För att exempelvis få bort alla kärnor i ett nypon ska man dela det itu och skölja med hett vatten. För många kärnor kvar i nyponet genererar bittert vin. Mindre nypon bör helst vara frusna och behandlas hela. Havtorn och slånbär är också typiska bär som måste behandlas hela och frusna.

En annan kategori är torkade bär. När man behandlas dessa ska man tappa kokande vatten över dem och därefter låta dem vara till kommande dag. Det medför att bären sväller omkring 4 gånger sin torkade storlek. Behandla dem därför inte i ett för smått kärl så de får plats i vidgad storlek. Tänk också på att det kokande vattnet som ska hällas över bären ska vara dubbelt så mycket. Det brukar vanligtvis bli runt 2-5 liter vatten.

Det går att köpa till exempel torkade nypon, rönnbär och torkat fläder i hembryggningsbutiker och i hälsokostbutiker. Det går dessutom att hitta i butiker på internet.

Det går dessutom helt utmärkt att brygga vin på äppelmust. Men man bör ha i åtanke att viktiga ämnen går förlorade vid filtrering och ska därför undvikas. Vad gäller must så bör det jäsa cirka 2-3 dagar innan socker tillsätts.

Koncentrerad äppelsaft på konserv brukar oftast rymma 1 kg vilket genererar ca 10-12 liter äppelmust. 2 burkar koncentrat krävs alltså för ca 25 liter vin. Späd ut koncentratet till 15 liter och sedan ska förkultur tillsättas. Satsen ska jäsa i 2-3 dagar innan man tillsätter den första tredjedelen med vatten samt socker.

Ett ytterligare exempel som Erlandsen nämner är att vanlig fruktsaft kan användas åt vinframställning. Man bör dock vara försiktig med att inte använda allt för söt saft. Ha därför koll på sockerinnehållet per liter med hjälp av en oechslemätare. Koncentrerad saft kan bara användas utspädd. . All saft som är pastöriserad tar längre tid på sig att jäsa än vad färska frukter gör. För 10 liter jäsande vin krävs 1 liter saft

För den djärve och uppfinningsrike rekommenderas att prova att framställa vin på maskrosor eller fläderblommor. Avlägsna de gröna bladen från maskrosorna och låt de gula kronbladen få vara kvar. Fläderblomman ska behandlas hela inberäknat stjälken. Dock avlägsnas stjälken och behandlas skild.

Maskrosor eller fläderblommor placeras i en gryta eller liknande med 1 ½ liter kokande vatten. Se till att pressa ner blommorna. Låt dem koka sakta under lock till dess de faller ihop, vilket vanligtvis tar cirka 3-5 minuter.

Sedan ska blommorna pressas ordentligt och hällas med vätskan i jäskärlet. Exempelvis kan man blanda med ½ burk koncentrerad äppelsaft per 10 liter vin alternativt 5 liter äppelmust. Därefter tillsätter man socker och vatten i enlighet med recept.